Senaste inläggen

Av Marielle Klagmann - 22 maj 2008 09:33

Jag vill tillägna detta dagboksinlägg åt Ryans lillebror Collins fästmö Kelly, och jag hoppas att alla ni som läser det här ber för henne och har henne i era tankar. Här är deras historia:


Shocking Diagnosis

In October of 2007, Kelly Andrews was a healthy and happy 27 year-old working to end long-term homelessness in Minnesota. She was excited to be purchasing her first home and thinking about graduate school.

In early November 2007, she thought she had a cold. After a month of symptoms, she woke up with trouble breathing. She went to the ER. An 8 cm mass was found in her lung.

After a biopsy, she was diagnosed with Non-Small Cell Lung cancer.

The diagnosis shocked everyone -- including medical professionals. She has never smoked and is a vegetarian. Her situation is statistically very rare.


However shocking, be reassured, this strong-willed woman will fight this cancer until she is cured, remains cancer-free and lives a long, full, healthy and happy life. The fight has not been easy. Radiation has decreased the original tumor, but the cancer has spread.


Be sure to read the latest in the journal, view the photo gallery and drop us a line in the guestbook. We appreciate and welcome your prayers, good thoughts and vibes, wishes, intentions, gestures, love, support, faith, strength and belief in our ability to find healing, together. Sincerely,

Kelly and Collin


http://www.caringbridge.org/visit/kellyandrews


____________________________________________________________


Kelly och Collin har varit tillsammans i snart 6 år och har precis köpt hus i Minnesota, förlovat sig och borde ha hela livet framför sig. När jag läser deras historia och deras dagliga kamp om att övervinna cancern mår jag nästan illa och inser, nästan själviskt, hur bra jag faktiskt har det. Även om jag och Ryan bor på olika kontinenter och bara ser varandra några månader om året och inte kan få vara tillsammans just nu, så är vi båda ändå friska och krya och kommer att få leva tillsammans för resten av livet. Ibland känns det fjantigt då vi bråkar över småsaker då jag vet att Kelly i samma stund kämpar för sitt liv och tanken på hur hjälplös Collin måste känna sig är obeskrivlig.


Livet känns så orättvist ibland, men jag kan inte hjälpa att fortsätta hoppas och tro att livet har mening.


~No matter how tough life gets, I will always have faith and I will always keep praying. But above all, I will always have faith that love will conquer in the end.





Av Marielle Klagmann - 20 maj 2008 19:29

Hej hopp!


Här rusar tiden verkligen framåt. Det känns helt otroligt, jag jobbar bara 1 och ½ vecka till på Kvantum och sen åker jag till Stockholm i 1 och ½ vecka. Efter det så kommer jag vänta med spänning på att få mitt färdiga visum hem i brevlådan.


Idag fick jag ett annat "mysko" brev i brevlådan. Det var ett brev från National Visa Center i USA. Tydligen är det fler blanketter som ska fyllas i och fler paket som jag ska få... förstår jota. Men Ryan är påväg hem från sin affärsresa i Atlanta så förhoppningsvis får jag klarhet i vad det här brevet gäller redan inatt.


Sist men inte minst blev jag tagen på "sängen" av mina UNDERBARA kompisar; Marie, Jannice och Maria som toköverraskade mig med att fira min födelsedag 10 dagar tidigt. Så jag blev kidnappad och bjuden på fika, tårta, middag, lasergame, fest och en massa presenter däremellan. Och jag fyller inte ens år än. Jag hade VÄRLDENS bästa födelsedag!!!! 25 år är det absolut hittills bästa året i mitt liv.


Sen fick jag höra ett jättesött rykte om att mina kompisar till råga på allt mailat Ryan och frågat om han inte kunde flyga över och överraska mig på mitt överraskningsparty. Tyvärr hade han ju sin affärsresa just den helgen så det gick inte men gud vad söta vänner jag har!

Av Marielle Klagmann - 16 maj 2008 08:39

~ FÖRBEREDELSER ~ 


I natt kunde jag inte sova en blund. Vaknade klockan 7 och kunde inte somna om så jag steg upp. Ska jobba idag klockan 11. Nu sitter jag i telefon och försöker få tag i massor med människor, men det är alltid lika svårt att få tag på någon att få prata med.


Rannsakar i mitt huvud allt jag måste förbereda inför intervjuen och det är rätt mycket faktiskt:


Pass (Måste ha en gilitghetstid på längre än 6 månder från planerad avresa)

Foton (3 stycken) 

Criminal records (går att ansöka hos Rikspolisen)

Personbevis - med föräldrars uppgifter

                    - med äktenskapsbevis

                    - med folkbokföringsuppgifter

Läkarundersökning - Lungröntgen

                              - HIV-test

                              - allmänn generell undersökning

(Undersökningen måste även ske i Stockholm)

Vaccinationsuppgifter (kopia på alla vaccinationer jag tagit under mitt liv)

Kvitto på betalad ansökningsavgift från Banken

Affadavit of Support (som Ryan måste fylla i)

Proof of relationship (Bildbevis som styrker vårt förhållande, brev etc)


3,5 veckor har jag på mig att införskaffa all denna information!

Men det känns lugnt. Jag är på rätt god väg i alla fall! Om turen nu äntligen är på min sida så hoppas jag det här kommer gå smärtfritt!

Av Marielle Klagmann - 15 maj 2008 21:42

Dagen startade som vilken annan dag (...fortsätt läsa, dagen kommer utvecklas RIKTIGT bra....). Jag steg upp, åt frukost, cyklade till jobbet och jobbade 10.30 till 18.00 Skulle egentligen ha jobbat i kassan men Josefin frågade om jag kunde jobba hennes pass i charken istället, och naturligtvis, god vän som man är, ställde jag upp. Det var faktiskt roligt i charken. Det var länge sedan jag jobbade där.


Efter jobbet cyklade jag vidare till Step In där jag tränade Body Combat en timme. Efter gårdagens Body pump var jag helt slut när jag sen äntligen, runt 8-tiden cyklade hemåt. Mina ben cyklade inte riktigt så fort som jag ville. Sen kom jag hem..... jag kom hem och det var DÅ DET HÄNDE:


I köket ligger ett litet, litet, litet kuvert från Ambassaden där det står: Tack för att du skickat checklistan till oss.... den 11 juni har vi bokat in en intervjutid åt dig!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!


INGEN I HELA VÄRLDEN ÄR GLADARE ÄN MARRE JUST I DENNA STUND! Jag kommer leva på den här glädjen i många många många dagar... och det absolut bästa av allt.


Var det värt all denna eviga väntan?? Jo det var värt VARENDA liten tusendelssekunds väntan för jag har hittat det absolut bästa och mest underbara i världen. Och det är min Ryan!



Av Marielle Klagmann - 15 maj 2008 09:08

Voila!!!

Av Marielle Klagmann - 14 maj 2008 08:55

Igår skickade jag in mina sista papper till ambassaden i Stockholm. Det var checklistan inför intervjuen. Nu är det alltså inte längre upp till mig, utan nu är bollen kastad till andra sidan. Frågan är ju bara när dom kommer kasta tillbaka den. Jag hatar all denna väntan; handlar det om en vecka, två eller rent av en månad.


Time: 08.57 Det är onsdag. Oj vad den här veckan går sakta. Jag tycker alltid att varannan vecka i månaden går segare än tåget, medan en annan vecka kan gå alldeles för fort. Igår var jag ledig. Först umgicks jag lite med Tess som bland annat färgade mitt hår mörkt igen. Nice to be back again! Sen for jag och träffade Jannice och hjälpte henne nere i lokalen. Oh ja, däremellan hann jag springa till frissan också. Det blev döcoolt, nu är jag en liten punkrocker. Får lägga upp nån bild!


Idag är det jobb som gäller och snart ska jag cykla iväg på body pump!


XOXO / Mrs K


PS: Glöm inte rösta på min nya omröstning -->

Är i valet och kvalet hur jag ska göra när jag äntligen får åka till USA!

Av Marielle Klagmann - 13 maj 2008 10:28

Oh I really hope so.  Jag är verkligen less, utöver less, på all denna väntan. Nu har jag väntat i 1 år på att få komma på den här intervjuen. Även om den är inom räckhåll nu, så känns det fortfarande som en evig väntan. Jag kommer nog inte ens få ro förrän jag har intervjuen bokad och klar. Endel dar känns det som om man kan övervinna allt, andra dar känns det som om man kommer explodera. Allt jag vill är ju bara att få vara tillsammans med Ryan. Att det ska vara så svårt!


Igår på jobbet hände en lite rolig grej, jag tar det som ett tecken från ovan. Jag hade precis gått med korgar och skulle gå och prata med en annan kassörska då jag ser något glimma till på golvet. Självklart, det här vet alla som känner mig, plockar jag upp myntet. "Många bäckar små......" Några kronor små blir ju tillslut många, men till min stora "glada" surprise så var det inte en svensk krona, inte heller en euro. Det var ett amerikanskt mynt. Och hur ofta hittar man det på golvet på Ica-Kvantum???


It's my turn this time... I'm next!

Av Marielle Klagmann - 9 maj 2008 15:30

Hej mina vänner,
ni börjar väl tycka att jag är världens segaste som aldrig får röven till USA?! ;)

Men nu är det ju faktiskt såååå, att i onsdags så fick jag ett brev i brevlådan innehållandes en checklista som ska fixas inför intervjuen. Så nu är vi inne i sista fasen!!! ÄNTLIGEN!!!! :) *glad* Nu börjar det faktiskt kännas lite pirrigt, och nu vågar man börja hoppas.

Jag har 2 punkter kvar att ordna på checklistan, varav den ena måste Ryan fylla i och sen väntar jag på ett criminal record från rikspolisen och sen läkarundersökning i Stockholm, men den tar jag i samband med intervjuen.

Snart lämnar jag Sverige, på riktigt!!!

Presentation

Omröstning

Will you be able to attend The Klagmann Wedding next year, in June 2009.
 ABSOLUTELY!!!!
 Sure, if I can afford it.
 Maybe, I might have other plans.
 No, I will not be able to make it.
 I don't know.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2008
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards